Felet som många gör är att leva precis på gränsen till vad de har råd med. När en ung familj köper sitt första hus eller bostadsrätt t.ex kanske både mannen och kvinnan har ett välbetalt eller iallafall medelmåttigt betalt heltidsjobb. De går till banken och får veta att de har möjlighet att låna 1.8 miljoner till ett hus. Med 400 000 i kontanter köper de sedan ett hus för 2.2 miljoner. Men detta kommer att sätta dem i en sits där de måste fortsätta att jaga efter pengar. En stor del av lönen kommer gå åt till att betala av på lånen. För att inte tala om vad som kommer att hända om priserna börjar sjunka medan de fortfarande är fullt belånade. Vissa stunder kommer de känna lycka över sitt fina hus, men mycket av tiden kommer också att gå åt till oro för kommande betalningar och vad som kan hända om någon skulle få reducerad inkomst.

Om de istället hade valt ett billigare hus skulle de fortfarande känna vissa stunder av lycka för det vackra omkring dem, men även en trygghet att de inte behöver oroa sig för betalningar utan veta att det finns pengar över när månaden är slut.

Sedan om man har som mål att öka sin inkomst kan det i vissa fall vara bra att inte bara tänka utan även handla som om man redan nått sitt mål. Kanske köpa en dyrare skjorta än man brukar göra, eller äta på ett dyrare matställe. Detta för att motivera sig till att uppnå sitt mål, men även för att det kan ge positiva effekter som att man uppfattas som mer seriös. Men det man ska akta sig för att göra är leva precis på gränsen till vad man har råd med. Det skapar ett osunt beroendeförhållande till pengarna